Politik

Detta är det gamla presidentpalatset från Somoza perioden med utsikt över torget i León och den väldiga katedralen i fonden.

I dag åkte jag taxi från en del av Managua till en annan del, en resa som tog trettiominuter och under hela resan pratade chauffören politik. Mellan vart varannat ord kom svordomarna för att beskriva vilken usel och till och med kriminell regering som landet begåvats med. Ortega drog sig inte för att beordra mord för att uppnå sina politiska syften. Sedan steg en yngre man i bilen och han hummade hela tiden med taxiföraren. Det var aldrig obehagligt, men ett sådant totalt misstroende mot landets president. Jag försökte att ta upp positiva saker regeringen har gjort för de fattiga, som till "Hambre cero", men det möttes med tystnad.

I förrgår var jag på besök hos en starkt sandinistsympatiserande familj, samma starka vilja att prata politik och problem med att se saker och ting ur mer än ett perspektiv, i stället är allt antingen svart eller vitt.

I dag träffade jag äntligen min väninna Pia med barn (Neo & Aina) och pojkvännen Patrik. De hade blivit fast i Houston i tre dagar på grund av kylan i Europa, eller skall man hellre säga oförmågan att fatta att vi européer faktiskt bor på breddgrader där det inte är helt otroligt att det snöar i december.